Fjälltur i Anaris, bland dörrar och dalar

Så var det dags för årets andra fjälltur. Denna gången bar det av till Jämtlandsfjällen, och denna gången skulle jag gå tillsammans med Janne och Vanja. Vi skulle starta och sluta i Vallbo och försöka täcka så mycket som möjligt av fjällområdena kring Lunndörren och Anaris. Och detta mitt i årets sommarhetta!

DSC03018

Dag 1

Första mötet med en hatälskad backe…

Janne hade under natten kört upp och hämtade mig vid nattåget i Undersåker. För att få en bra start på vandringen hade vi bokat frukost på Vallbo fjällgård. Sedan var det bara att kränga på sig ryggsäcken och börja vandra. Min startvikt låg rund 15 kg. Jannes på drygt 22 kg tror jag. Och Vanja nöjde sig med något enstaka kilo i sin ryggsäck.

DSC02959
Efter några kilometer kommer vi upp från björkskogen.
DSC02961
Vargtjärnsflätet

Fortsätt läsa ”Fjälltur i Anaris, bland dörrar och dalar”

Annonser

Fjälltur från Katterat till Riksgränsen 2019

Årets första fjälltur… Det är alltid lite nervöst. Har jag fått med mig allt? Hur blir vädret? Har jag rätt saker med mig? Kommer jag ihåg hur jag använder all min utrustning? Kommer den att hålla? Är kroppen i form? Är huvudet på rätt ställe? Men när jag väl klivit ombord på tåget så finns ingenting mer jag kan göra åt saken. Då är det bara att åka med och njuta av färden 🙂

DSC02750

Årets första fjälltur startade i Katterat. Målsättningen var att se Storsteinsfjellet ur alla riktningar, uppleva Rienatvaggi, besöka Unna Allakas-stugan och Sjangeli-gruvan, samt gå hela leden mellan Unna Allakas och Riksgränsen. Tidigare hade jag ju bara gått delar.

Nytt för denna turen var att jag inte skulle gå ensam utan tillsammans med en gammal kompis. Han har god fjällvana så det skulle inte bli några problem. Ytterligare en kompis skulle också med, men han fick tyvärr lämna återbud.

Väderprognosen studerades flitigt veckan innan. Kyla, snö och regn utlovades. Prognosen blev något bättre efterhand, men vi förstod att det bara var att ställa in sig på en blöt och kall tur.

DSC02765

Fortsätt läsa ”Fjälltur från Katterat till Riksgränsen 2019”

Fjälltur från Låktatjokka till Riksgränsen, del 2(2)

Här kommer den spännande fortsättningen på min tur i Abiskofjällen.

Dag 5

Kårsavagge till Hoiganvaggi via Abiskojaurestugorna. Varmt och en massa insekter…

dsc_0157

Idag var målet att dels proviantera i Abiskojaurestugan och dels ta mig in i Hoiganvaggi. Därför började jag med att ta mig från Kårsavagge över fjället och ner mot Abiskojaure. Jag följde en icke-markerad led, men eftersom många valt att gå där så var det för det mesta en tydlig stig. Inte alltför brant eller besvärlig stigning innan det sluttade utför mot nästa dalgång. Snart var jag inne i björkskogen.

dsc_0159
 Vuolimus Gorsajavri
dsc_0165
Stig genom den frodiga björkskogen
dsc_0166
Abiskojaures strand. Var lite sugen på ett dopp.

Fortsätt läsa ”Fjälltur från Låktatjokka till Riksgränsen, del 2(2)”

Fjälltur från Låktatjokka till Riksgränsen, del 1(2)

Jodå, det handlar om ytterligare en fjälltur i fjällen kring Abisko. Hade ursprungligen planer på att vandra i Jämtland tillsammans med några vänner, men ju mer jag tänkte på det desto mer insåg jag att jag inte hade någon lust att vandra längs de alltför kända lederna. Istället hade jag behov av en tur som bara omfattade nya stigar, eller inga stigar alls. En tur där fokus låg på upptäcktsfärd och nyfikenhet med andra ord.

Det är lite tunt med bilder i detta inlägget, och det har sin förklaring…

Dag 1

Låkktatjokka station till Trollsjön

Jag anlände med tåget till Låkktatjokka station sent på eftermiddagen. Därifrån gick jag upp till Trollsjön och slog upp mitt tält. Efter en lång resa är det skönt att starta lugnt. Dagtid är Trollsjön välbesökt, men på kvällen blir man ganska ensam där. Precis vad jag gillar.

dsc_01241
Mäktigt landskap
dsc_0125
Kvällssol
dsc_0127
Middag

Fortsätt läsa ”Fjälltur från Låktatjokka till Riksgränsen, del 1(2)”

Fjälltur från Abisko till Katterat del 2(2)

Här kommer fortsättning på min berättelse om fjällvandringen i början av juli. Jag är nu i färd med att lämna området kring Alesjaure för att bege mig västerut…

Dag 6

Unna Vistavaggi till Unna Allakasstugan. Mulet, blåsigt och lite duggregn. Normalt fjällväder alltså.

DSC02432
Fantastiskt fina ängar i sluttningarna ner mot Alesjaure

Idag var det hög tid att lämna denna dalen och vandra vidare. För första gången sedan jag klev av tåget kunde jag vandra i långbyxor. Blåsigt och lite regn i luften. Färden gick mot Unna Allakasstugorna. Hade väl inte i första hand tänkt bo där, utan hitta en fin tältplats strax innan.

DSC02436
Alesjaure

Stannade till och slängde sopor vid Alesjaurestugorna, och sedan började klättringen uppåt. Ca 400 höjdmeter skulle plockas innan jag kunde passera passet söder om Tjåmeåive. Det var lättgånget och omväxlande utsikt. Jag gillar när det skiftar från frodigt till kargt. Kunde ta en rast sittandes i lä av en stor sten innan jag måste passera passet. Överraskande nog var det nästan vindstilla där.

DSC02439
Från frodigt till kargt
DSC02443
Renar i passet
DSC02444
På andra sidan passet öppnar sig en ny värld

Fortsätt läsa ”Fjälltur från Abisko till Katterat del 2(2)”

Fjälltur från Abisko till Katterat del 1(2)

Vad är en sommar utan lite fjällvyer? Inte mycket, särskilt inte en så här fin sommar som i år. Inga dimmoln som skymmer utsikten och kyler näsan. Varmt och torrt. Lite väl varmt faktiskt…

Här kommer berättelsen om min 8 dagar långa vandring, och två dagars långa hemresa. Jag hade inte någon tydlig tanke med vad jag egentligen ville ha ut av turen. Hade fått en del tips eftersom jag är ganska ny i just detta område, men ingenting kändes riktigt lockande. Så jag började med att åtminstone försöka ta mig upp från björkskogen och in i fjällvärlden…

Dag 1

Abisko till Tältlägret. Svettigt! Stannade redan efter 200m och tog på mig shorts.

DSC02240
Här börjar Kungsleden

Klev av tåget vid Abisko Turist på eftermiddagen. Målet med dagen var att hitta en tältplats. Det är inte tillåtet att tälta inne i nationalparken, förutom på en anvisad plats. Så jag hade tre alternativ; tälta på den anvisade platsen ner i björkskogen, vandra igenom hela nationalparken ca 15 km, eller att vika av från leden och gå de 3 km till det som kallas Tältlägret. Jag valde det senare.

DSC02244Det var varmt att gå. Inte mycket svalkande vind nådde ner mellan träden. Stigen var lättgången. Gott om folk. Just här har jag gått förr. Efter ca 5 km vek jag av och här började stigningen mot Tältlägret. Hoppades att kunna hitta en lämplig tältplats lite tidigare, men den skulle visa sig vara upptagen.

DSC02245
Den längsta resan är den inåt…
DSC02255
Det heter Tältlägret eftersom turistföreningen förr hade tält här och erbjöd tältplatser till vandrare. Spåren syns än.

DSC02248

Jag traskade hela vägen upp och hittade en fin skyddad plats. Lite långt till vatten, men det fick jag köpa. Sedan var det bara mat och kvällsrutin kvar på dagen innan det var dags att sova. Konstigt nog gungade världen fortfarande. Kroppen kände fortfarande av den långa tågresan… Det tar nästan ett dygn att komma upp…

DSC02257 Fortsätt läsa ”Fjälltur från Abisko till Katterat del 1(2)”

Gästinlägg: Trollig trail på Billingen

Här kommer Gunillas fina poetiska berättelse om skogssniglarnas tur på Billingen i pingst.

Nog sitter jag en stund på trappan. Njuter morgonkaffe. Njuter morgonsol. Förnuftet sitter på min axel. Ber mig vila. Ber mig vara stilla. Men kroppen kliar, benen spritter.

Så jag springer upp till mina vänner där i skogen. För att vila mig i rörelse. Röra mig i vila.

Sultan, som i min fantasi är lite sur och vresig men ändå ganska snäll, sitter där på lilla höjden och gnäller över hygget. Saknar gran och tall.  Längtar efter doft av barr och kåda. Vänder blicken bort mot sjön.

33066046_1591997117592711_9156894601766764544_n

 

Jag längtar efter hallon söta, som alltid vill ta plats på hyggen. Kanske kan vi smaka dem tillsammans någon gång, Sultan och jag.

Nilse, han är inte hemma. Kanske sitter han i båten på den lilla sjön. Väntar där på gammelgäddan. Nu som då, för länge sedan.

Vid Mellanvattnet blommar vilda äppelträdet. Rosenbuskens knoppar är så feta. Snart vill de spricka ut och sprida doft och nektar. Ormbunkarna, ljusa gröna, böljar. Solar sig i morgonljuset. Täcker nästan hela steniga ruinen. Minner mig om gårdagsspring i Billingen.

DSC02169

 

 

”Vi tar plats i bilen. Hon, en aning spänd. Nervös, förväntansfull och modig. Så där som jag. Två somrar sedan när jag sprang i Snigelgruppen allra första gången. Att ta ett kliv ut i det okända och springa ultravackert. Springa ultratempo med de ultrarutinerade.

Jag sitter skönt där bredvid dig. Dina ögon blå på vägen. Vackra händerna på ratten. Musiken dånar ut i bilens trånga rum, när du styr ut på motorvägen.

Hela världen ljusgrön. Bara gråa asfalten så torr och dammig där maskrosorna trotsigt sticker upp. Vänder sig mot solen som strålar från en klarblå himmel. Den färgen lyckas ingen konstnär fånga. Den äger himlen nu och alltid. Fortsätt läsa ”Gästinlägg: Trollig trail på Billingen”

Pingstsniglar på Billingeleden

Får några år sedan ingick jag ett avtal med trollen på Billingen. För att jag skulle få lova att röra mig fritt och säkert längs Billingens stigar så lovade jag att varje år lura med mig intet ont anande löpare upp till trollen. Eftersom trollen är dåliga på att springa ville de helst ha långsamma löpare. Därför startade jag gruppen Skogssniglar & Vildvittror…

DSC02219
Lite svinn får man räkna med när man springer runt i trollens rike

Jag har hållit mitt avtal och anordnat snigelspring på Billingen både vår och ibland även höst, fram till förra året… Då började mina skogssniglar bli misstänksamma och vi fick förlägga snigelspringet till Västkusten. Därför har jag knappt vågat mig upp på Billingen det senaste året… Så nu var det hög tid att göra något åt den saken och bjuda in till snigelspring i pingst.

DSC02135
Äntligen bär det av!

Fem sniglar, o0ch två hundar, nappade på erbjudandet. Tänk att de är så lätta att lura. De tog till och med sig en alldeles nyinvigd skogssnigel. Kanske tänkte de att hon skulle offras???

DSC02141
Vildvittrorns försommardans!

Vi samlades vid naturreservatet Lycke Lilla Höjen, och efter kramar och annat fixande så bar det av uppför backen mot Nolberget. Och självklar är det en gå-backe till allas glädje. Väl uppe på berget så följdes stigen mot Gråmur. Nja, stig och stig… Ibland var det snarare en hinderbana för hussar och mattar att förhandla om det bästa sättet att ta hindren…

DSC02143
Smidig…

Fortsätt läsa ”Pingstsniglar på Billingeleden”

Födelsedagstur i Paradiset

Jag har i några år haft som tradition att i anslutning till min födelsedag springa min nya ålder tillsammans med villiga vänner.  Tyvärr är formen inte riktigt vad den borde vara för att kunna springa min biologiska ålder, så när Janne frågade om det skulle bli någon födelsedagstur i år så skulle jag behöva fylla lite yngre…

DSC02043
Glad att jag hade Icebugs…

Hur som helst så planerade vi en tur i Paradiset. Vädret såg ut att bli perfekt. Vanja skulle självklart med, men även Vanjas ”kusin”; hunden Billy. Jag har ”kört” Billy en gång tidigare, och jämfört med honom framstår Vanja som en väluppfostrad hund… Vanja är Billys stora idol, men Vanja är mindre imponerad av Billy…

DSC02048
Alla spanar efter skatter…
DSC02056
Eller var det vildsvin?

Med start och mål i Paradiset var vi fria att lufsa runt bäst vi ville. Även om det inte ännu var snö- och isfritt så valde vi att leta geocacher längs Sameslingan och Brinkslingan. De var ganska lätta att hitta. Hundarna hjälpte till att söka, men vad de sökte var oklart…

DSC02044
En skatt funnen

DSC02047

Fikarast blev det vid den lilla sjön Ormputten. Billy var inte alls förtjust i att bli bunden. Men att ha både honom och Vanja i närheten av maten innebar inte mycket till rast. Snodde de inte mat så högg Vanja efter Billy… Och vi upptäckte att det inte bara är Vanja som är besatt av mandelmassa… Lika bra att börja röra på sig. Då höll de åtminstone sams… 😉

DSC02051
Fullt fokus
DSC02052
Missnöjd

Någon lång födelsedagsrunda blev det inte trots att vi var ute och njöt ganska länge. Klockan stannade på 12 km, och vi kunde då konstatera att det var den mentala åldern vi sprungit. Den sammanlagda 😉

DSC02058
Kom igen nu Vanja!!!